Äventyr vs utmaning; vad är skillnaden?

Jag tänker mycket när jag är ute och går, och under en vandring i England började jag reflektera över skillnaden mellan äventyr och utmaning. Är det viktigt att definiera den skillnaden? Kanske inte, men jag tycker att det är intressant, och att analysera begreppen gör att jag kommer ett steg närmare att förstå meningen med livet.

Detta är inte ett inlägg med syfte att uppmana till att utmana sig i livet, utan det handlar egentligen bara om att reda ut begreppen. Vilket i sin tur kanske kan bidra till att någon vågar anta utmaningar, som på sikt kan bära frukt inför ett stundande äventyr.

Jag började med att googla begreppen och fick fram följande:

Enligt Wikipedia så är ett äventyr "en aktivitet som innebär risker eller osäkert utfall, och som ofta ställer krav på deltagarna. Gemensamt för äventyr är att de ger starka upplevelser, antingen positiva (flow) eller negativa (skräck). Äventyr kan vara en planerad fritidsaktivitet, som typiskt är en resa i naturen, utanför anlagda vägar, eller ett besök i en främmande kultur."

Synonymer på äventyr är spännande händelse, upplevelse, strapats, eskapad; riskabel händelse, fara, risk, vågspel, vågstycke, risktagande, chansning.

Utmaning, eller engelska challenge: "the situation of being faced with something that needs great mental or physical effort in order to be done successfully and therefore tests a person's ability".

Synonym till utmaning kan vara prövning. Utmanande är synonymt med krävande.

Äventyr är alltså verksamheten som ger de starka upplevelserna, medan de prövningar, risker och krav som deltagarna utsätts för under ett äventyr är utmaningar. Beroende på deltagarnas förmåga, kunskaper, erfarenheter, personligheter och förberedelser så kommer de att utsättas för olika utmaningar. Är utmaningarna för överväldigande kommer äventyret att försvåras eller kanske utebli.

Är jag en cyklist nu?

Jag har aldrig ansett mig vara en cyklist. Jag har inte cyklat för att bli bättre på det. Cykling har varit alternativträning till löpningen och nyttjats för återhämtning. Cykling har givit en frihetskänsla, men varit ganska jobbigt för ben, armar och rumpa. Cykling har skett då det varit fint väder och varmt.

Men den senaste tiden så har cyklingen fått utgöra den största delen av min träning, och jag börjar inse att jag gillar det. Jag känner att jag blir starkare och att cyklingen kan göra mig till en bättre löpare på sikt. Jag har förändrat min inställning och ser cyklingen som något jag kommer att hålla på med så länge det är barmark.

Därför har jag beställt kläder och utrustning för att klara mörker, kyla och regn. Fredagsmyset bestod i att montera på nya däck på min cyklocross; landsvägsdäck med reflexrand, prova cykelkläder och testa nya belysningen.