Vad blev det av jullovet egentligen?

Efter att jag har varit ledig brukar jag nästan alltid se tillbaka på ledigheten med lite besvikelse. Vad har jag gjort egentligen? Har jag utnyttjat alla dagar maximalt, eller har jag bara slöat?

Jag har ofta höga ambitioner för vad jag ska hinna med. Denna julledighet ville jag så klart springa mycket, men också styrketräna, gärna komma iväg till ett gym. Kanske någon tur på cykeln. Besöka massa muséer, gå på teater, och inte minst plugga lite. Nja, det blev väl inte riktigt så tänker jag bittert och förbannar min slöhet och brist på initiativ...

Rann jullovet ifrån mig?

Men så börjar jag granska vad jag egentligen har gjort. Jag har sprungit, och jag har sprungit mycket. Det har blivit nästan 24 mil på 16 dagar. Det har varit pass med hög kvalitet, dvs långpass i terräng till största delen. Jag har också sprungit ett ultrapass, vilket gav mig tillbaka lite tro på mig själv.

Jag har sprungit på upptäcktsfärd längs Sörmlandsleden och ser nu terrängpass på 25-30 km som precis lagom. En heldag i skogen är bara skönt. Det var längesedan jag sprang utan något på ryggen nu. Jag har flyttat mina gränser framåt. Nu har jag fått till många av de långpassen som jag saknade inför Blåfrusen. Kanske skulle göra ett nytt försök på den sträckan någon gång...

Nyfunnen kärlek

 

 

Jag har sprungit tillsammans med andra. Både i grupp, och med enstaka duktiga ultralöpare. Jag har upptäckt att en duktig löpare visst kan tänka sig att hålla mitt tempo utan att gnälla på att det går för långsamt. Det är ganska häftigt när elitlöpare, som Janne och Torill, hör av sig till mig, en ytterst medelmåttig motionär, och vill ha med mig ut, och de blir "sura" om jag glömmer fråga dem. Förresten om man ska skaffa sig en löparkompis så kan jag rekommendera de där ultra-ultralöparna, alltså de som satsar på >100 miles, 48h eller 6-dagars. De är nämligen begåvade med tålamod :))

Nya löparkompisar

Jag har faktiskt varit på ett museum, och jag har pluggat litegrand. Lite styrketräning hemma har det också blivit, men det är i skogen som min höftmuskulatur har stärkts. Och visst har jag vilat och slappat. Typ varannan dag har till del tillbringats i soffan eller sängen, men därför att jag kunnat och behövt det. Och jag har monterat upp min cykel på trainern, så nu kan jag faktiskt cykla lite emellanåt.

Jag har tittat tillbaka på 2013 och jag har strukturerat mina målsättningar för 2014. Jag har också författat en hel del blogginlägg, och fått väldigt fin respons på många av dem. Blir riktigt rörd när jag blir utnämnd till Trail-guru och Pryldrottning :))

Tyresta brandområde

Jag avslutade jullovet med ett långpass tillsammans med Janne och Vanja. Vi sprang Sörmlandsleden etapp 4 från Handen till Tyresta by, och sedan en tur genom Tyresta Nationalpark, genom brandområdet och runt Stensjön. Tillbaka i Tyresta by blev det semle-fika.

Månlandskap

 

Och idag testade jag även att springa med hunden Vanja. Även om hon först var lite tveksam till att ha någon annan än husse som förare, så gick det bättre och bättre, och tillslut brydde hon sig inte ens om att kontrollera att husse var med. Hon bara sprang för glatta livet, och jag hade fullt sjå att lyfta på fötterna!

Ska vi inte bada? Men kasta pinnen då!

Så om jag tänker efter lite så har jag nog haft ett riktigt bra jullov och jag har nyttjat tiden på bästa sätt. Jag känner mig utvilad och redo för att tackla vardagen igen.

Hur har ni haft det?