Runt Blängsmossen

Det fanns två syften med att jag stack ut idag, och inget hade med Halloween att göra. Nej, dels ville jag hitta den hemliga stigen norr om Blängsmossen, och dels ville jag testa min gamla MTB, som har stått i förrådet under många år. Jag vill ha ytterligare ett alternativ till att träna nu när jag inte kan springa så långt, och jag saknar verkligen att kunna komma ut i skogen. Jag vill kunna nyttja MTB till att ta mig till de läckraste stigarna utan att behöva gå och springa alla dessa transportsträckor.

Detta liknar den vyn jag fotograferade norr om Kalix för någon månad sedan.

Jag började med att cykla uppför Billingen och upp mot Raka Linan, vilket är smeknamnet på en del av vägen över norra Billingen. Den är nämligen spikrak i 5 km! Det var tungt att cykla uppför såklart, men det gick att växla ner tillräckligt för att det skulle bli en behaglig resa. Dock märkte jag att växlarna verkligen behövde justeras och smörjas. Inget annat är väl att förvänta efter år i glömska.

Jag stannade till precis där Raka Linan börjar (se kartan längre ner) och tog stigen in till fågeltornet för att skåda över Blängsmossen. Det är svårt att tro att man är i södra Sverige när man står där. Fick lust att traska ut i mossen, men med tanke på att jag var iförd cykelkläder så kändes det som en mindre bra idé.

Lockar till lite mosslöpning?

Tack vare spång så var det inga problem att ta sig fram iför cykelskor.

Ljungen är fortfarande vacker på sitt sätt

Begravningsplats för gamla vinterleder

Väl tillbaka vid cykeln styrde jag framhjulet mot Sjömossen och Hallen (inte långt från Jättadalen). Svängde av och följde grusvägen förbi Björnabacken, och kom ut på Raka Linan vid Smedstorp. Cykeln vägrade nu växla på den minsta och största klingan fram, och det gick bara att nyttja några få i bak. Suck...

Sjömossen

Ny bro

Nu skulle jakten på den hemliga stigen börja. Jag ville ta mig från Smedstorp i ostlig riktning, förbi Billingens högsta punkt, genom terrängen utan stig på kartan, och pricka stigen på andra sidan. Jag har försökt hitta denna passage vid ett tidigare tillfälle, utan framgång, men då kom jag från öster.

Stiglös terräng...

Bilderna som följer visar hur stigarna och den stiglösa terrängen såg ut... Och ja, jag hade med mig cykeln, även om jag mest släpade på den... Och cykelskor på fötterna... Smart!

Mycket bra

Utmärkt

Mysigt

Lätt

Kan fortfarande kallas stig

Cykeltvätt

Med lite god vilja så...

Har jag hamnat i Blängsmossen???

Bra dag för yllestrumpor

Var är jag???

Ja ja, jag är redan blöt. Nu kan det väl inte bli värre?

Jo, det kunde det visst!

Äntligen på torra land!

Tjohooo! Jag hittade den hemliga vägen! Undrar om det finns en torrare variant? Jag kommer nog att ta mig hit igen, men då tar jag inte med mig cykeln. Cykelskorna fungerade dock helt OK.

Det var skönt att kunna hoppa upp på cykeln igen och trampa iväg längs grusvägarna på mina få fungerande växlar. Och efter mossbadet tjöt skivbromsen så jag skrämde nog alla trollen på flykt. Full fart nedför Billingen. Tur att bromsarna fungerade bättre än växlarna!

Lite lokal kultur

Svängde in om cykelaffären för att lämna in cykeln på renovering. Justering och smörjning av växlar mm, nya styrhandtag, ny sadel och kortare styrstam. Förhoppningsvis kan en ansiktslyftning göra att jag kan få fler trevliga turer i höst och vinter.

Spanade också på nya MTB. Oj, vad fina de var... Men jag lovade mig att vänta till våren. Är jag fortfarande skadad då så får det bli en ny cykel. Hmmm, ska jag då hoppas på att jag blir hel eller inte??? Äsch, jag kan nog hitta någon liten skavank ;-) Nu längtar jag efter nästa skogstur.

Det fick bli en fredagspizza