Snart är det jul...

Tiden rusar iväg och nu är höstlovet över. Jag har varit ledig eftersom jag haft för många semesterdagar över, men jag tycker att det är svårt att känna att jag verkligen utnyttjar ledigheten när foten är som den är. Den begränsar mig i allt det jag vill göra, och när den gör ont blir jag trött och hamnar på soffan. Likadant var det i somras. Behöver nog en ny soffa...

Från gårdagens cykeltur...

Snart är det julledigt och jag har ingen aning vad jag ska hitta på. Jag firar inte jul på något traditionellt sätt. Jag ser inte vitsen med det, och jag tycker inte om julmat. Hade jag ingått i ett familjepaket med barn och släktingar mm så hade det kanske varit annorlunda, men nu är jag evighetssingel i mina bästa år.

Tomteklädd upp för Strupen

Vissa år har jag åkt bort över jul eller nyår. Jag har varit i Vålådalen och på Kanarieöarna. Många år har jag jobbat och firat i Bosnien, Liberia och Afghanistan. Förra julen firade jag i Stockholm med att springa en runda med Niklas H. Ibland har jag varit hos pappa. Och många jular och nyårsaftnar har jag tillbringat hemma. De ensamma högtidsdagarna har blivit fler ju äldre jag blivit. Inte för att jag blivit någon eremit, utan för att urvalet att fira tillsammans med har minskat eftersom mina vänner nog alla ingår i något familjepaket och prioriterar den typen av firande. Fast de skulle nog förbarma sig över mig och hyra in mig som lektant ;-)

Julafton 2013

För mig är jul och nyår en tid då jag har sammanhängande ledighet, och då vill jag göra saker som jag tycker är roligt. Och det brukar vara att vara ute i skogen eller på sjön. Förra året blev det mycket löpning i skogen; totalt 24 mil på 16 dagar. Jag sprang både ensam och tillsammans med Jan-Erik och Vanja längs Sörmlandsleden. Det var faktiskt en riktigt bra julledighet.

Annandag jul 2013

Premiärtur på Sörmlandsleden

Ett år tillbringade jag två veckor på Playitas på Fuertoventura. Jag åkte dig på egen hand och hoppade kunna hitta någon likasinnad att umgås med. Det var ont om dem. De flesta var väldigt upptagna av sig själva och sitt sällskap. Jag har ingenting emot att göra saker och träna på egen hand. Jag springer gärna ensam i bergen. Men att nästan varje kväll äta middag vid ett bord för en person blir trist i längden. Jag är faktiskt inte någon asocial människa som skrämmer bort folk... Det är bättre att vara helt ensam ute på fjället än att vara ensam bland en massa andra människor.

Årets sista långpass. 6 mil genom Stockholm.

Så vad ska jag göra denna julledigheten??? Jag behöver några konkreta tips. Jag trött på tips som; "du borde åka utomlands". Det är inte ett dugg konkret. För att göra det konkret för mig själv vad jag vill, brukar jag börja med att reda ut vad jag inte vill.

Första turen med Jan-Erik och Vanja

Jag vill inte känna mig ensam eller malplacerad i en stor grupp. Jag vill slippa äta en massa julmat. Jag vill inte resa land och rike runt bara för resandets skull. Jag vill inte spendera en massa onödiga pengar (som jag kan lägga på träningsprylar...). Jag vill inte behöva tänka på jobbet. Jag vill inte sitta i soffan.

Silverfallet i januari

Vad vill jag då? Jag vill vara utomhus och röra på mig. Jag vill ut på äventyr. Helst skulle jag vilja springa i ljuvliga berg i ett lagom varmt land, men någon sådan resa tänker jag inte planera för innan foten är helt återställd.

Fotbad

Men vill jag verkligen åka utomlands i år? Nej, jag kanske inte gör det. Jag gillar faktiskt kyla, mörker, blöta myrar och leriga stigar. Det är nog detta jag vill njuta av under några veckor. Springa, cykla, vandra. Kanske paddla. Kanske till och med övernatta. Äventyr!

Tyresta brandområde. Här kan jag tänka mig att springa igen.

Så har någon några konkreta tips? Tips på var jag skulle kunna vandra, springa eller cykla. Eller har ni rent av lust att hänga på? Ett alternativt jul- eller nyårsfirande? Eller bara en tur i mellandagarna?