26 december 2013

Sörmlandsleden en annan dag

Det kunde lika gärna varit annandag påsk när jag lämnade Björkhagens tunnelbanestation och sprang ut längs Sörmlandsleden. Talgoxar, björktrastar och koltrastar sjön i träden. Solen hade precis kommit upp ordentligt över horisonten, men ännu dansade älvorna på ängarna. Att intala sig själv att det var annandag jul var svårt, men vi tar det från början.

Sörmlandsleden. Väl uppmärkt.


Nicke har skrivit många inspirerande reportage från Sörmlandsleden, och jag har sagt att jag måste testa några fina etapper. För några dagar sedan tittade jag på kartan och insåg att de första etapperna var ganska enkla att nå, så när väderprognosen utlovade lite sol var det bara att dra iväg.

Här startar den.


Packade min racevest och tog tunnelbanan till Björkhagen. Från perrongen kan man se Marcuskyrkan och starten på Sörmlandsleden. Jag började med att gå i 10-15 min. Skönt sätt att få upp värmen så att det blev lättare att plocka av sig överdragskläderna.

Mycket barrskog längs leden. Här en fallen fura...

Och här en med värdigt läge vid Årsjön.


Det var en strålande morgon med fågelsång och älvdans bland dimmorna. Sprang längs motionsspår och gusvägar tills det var dags att vika av in i skogen. Jag ser väl mig själv som en hygglig, om än försiktig, terränglöpare, men i Sörmlandsleden såg jag en överman. Stigarna bestod av onödigt mycket rötter och stenar. Troligtvis pga det tunna jordlagret.

Lerigt och rötter

Såphala trappor

Stenigt, men vackert

Lättsprunget för en gångs skull

Såphala spänger där det nästan var läge att börja krypa... Eller springa vid sidan.


Det blev omväxlande löpning och gång, ibland i krypfart över de såphala spängerna. En torr sommardag hade det nog varit betydligt lättare, men idag var det lerigt och blött på stigar och berghällarna.

Det fanns faktiskt lite fina stigar också.

Som här bland tallar och hällmarker


Premiär på Sörmandsleden krävde premiär för Inov-8 Mudclaw. Första intrycket är mycket positivt. Passformen är mycket bra och inte en tillstymmelse till skav kände jag. Greppet i mjuk och slirig terräng är ypperligt, och de är även sköna att springa med på grus och asfalt. Greppet på blöt stenhäll är godtagbart, men på blöta rötter och spänger är det som vanligt såphalt. Här är det bara metalldubb som hjälper. Men på de ställen där trät och stenar hade fått torka upp lite nöp gummit i skorna ordentligt.

Inov-8 Mudclaw. Riktiga mosstroll.


Yttertyget är inte vattentätt, men vattenavstötande. Så länge vattnet inte går upp till snörningen och tungan så håller sig mina fötter torra. Dock är de ganska varma, och jag vet inte hur effektivt dräneringen fungerar. Jag skulle nog kalla detta en riktigt bra skor för vinterhalvåret  om man vill hålla fötterna relativt torra och varma.

Temperaturen skiftade under dagen. Ibland var det fuktigt och varmt, och ibland låg is och frosten kvar.


Det var kul att komma ut på okända stigar. Att inte veta vad som döljer sig bakom nästa krön. Det gick upp och ner, hit och dit, ut på grusväg och in på stigarna igen. Sjöar kom och lämnades, bäckar korsades och kallkällor dök upp när de behövdes. Så trots att det var halt och knöligt så var det en dag fylld med en inre lycka.

Utsikt över Ulvsjön

Hwila vid denna kallkälla en stund.

Strålsjön ligger helt stilla. En kontrast till den senaste blåsiga perioden. Får lust att paddla.


Många andra människor var ute och njöt i decembersolen. Mest vandrare, hundägare, promenerare(?) och några löpare i motionsspåren. Några halsade, några inte. Vid ett vindskydd vid Årsjön satt flera familjer och grillade korv. Jag satte mig och vilade en stund och värmde mig vid elden.

En kompis

Vindskyddet vid Årsjön.


Jag hade också premiär för min Inov-8 Race Elite Windshell. Riktigt bra. Ventilerade bra så jag blev aldrig svettig, förutom på ryggen där racevesten sitter såklart. Hade en ullbrynjetröja under, och det gav en precis lagom temperatur att springa i. Dock blev det snabbt kallt när jag stannade för att t.ex. fylla vatten vid någon källa. När jag rastade tog jag däremot på min gosiga termojacka. Den har snabbt blivit en riktig favorit.








Idag var också premiär för min nya Garmin Forerunner 620. En trevlig upplevelse. Mycket nöjd. Särskilt när jag stoppade klockan och den meddelade att jag hade slagit 6 nya rekord; på kilometern, mile, 5km, 10km, halvmaran samt distansrekord. Kul att klockan gratulerar mig för mitt halvmararekord på ca 3h. Finns förbättringpotential alltså... Ja, och det blev totalt ca 26km idag, och jag höll på nästan hela dagen.

Skymningen hade fallit när jag kom till Tyresta by


Kom fram till Tyresta by lagom för att hinna ta på mig en torr undertröja och lite förstärkningskläder, samt köpa mig en ostfralla på caféet, innan bussen till Handenterminalen gick. Slås av vilken fantastik kollektivtrafik det finns i Stockholmsområdet.



Dimmorna tar tillbaka ängarna. I natt ska älvorna dansa.


Under bussresan stelande jag till och kunde knappt kliva av... Därför stod jag upp resten av resan med pendeltåget och tunnelbanan. Köpte mig lite varm choklad och en Snickers, och sedan köpte jag med mig en pizza på vägen hem.

Julhelgen har givit ca 40km löpning, jag har mött en löparkompis IRL, jag har utforskat pendeltåget mellan Jakobsberg och Handen samt åkt tunnelbana till nya platser, och jag har blivit av med oskulden, åtminstone vad gäller Sörmlandsleden.

Även en blek decembersol kan kan ge lite värme till detta trollet.





7 kommentarer:

  1. Smygträning inför Sörmlands ultra?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tja, kanske det ;-) Ska bara gräva bort alla rötter först...

      Radera
  2. Ojoj Annelie, du är verkligen på upptäckarhumör! Vilken härlig dag, vädermässigt, nya prylar, nya stigar... Fina bilder som får en att längta. Haha, lite frosseri där på slutet! En fin sträcka det där, inte minst 3:an genom Tyresta Nationalpark. Hoppas inte att du sprungit bort orken till på lördag ;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Var hungrig som ett troll när jag kom hem, så stå och laga mat var inte aktuellt.

      Riktigt trevlig terräng, men jag ska nog ta Icebug nästa gång för att få lite grepp på rötter och spänger, och kunna springa på lite mer. Otroligt mycket spång. Aldrig varit med om så ambitiösa spångläggare. De hade till och med byggt en trappa, vid sidan om leden...

      Radera
    2. Och uppenbarligen använder jag rumpan när jag springer i terräng, för ujuj vad jag är trött i den nu ;-)

      Radera
  3. Underbara bilder! Och vad roligt att du är nöjd med nya skorna! :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, de var väldigt trevliga. Nu har du något att önska dig... ;-)

      Radera