17 augusti 2014

Ett sommarregn



En välsignad sommarskur
Se, hvad nya knoppar!
Ännu smått från björk och fur
Dugga fina droppar.
Jord, som törstat, drack sig mätt!
Ej min stackars gröna plätt
Himlen nändes glömma:
Ros, reseda, georgin
Få i sina blomsterskrin
Små juveler gömma.


Det blir kvaft uti mitt hus
Upp med fönsterhaken!
Fågelsång och arlaljus
Fått naturen vaken.
Se, hur frisk nu ängen står,
Där hvartenda strå i går
Torrt och halfsvedt dignat!
Ja, det var ett härligt regn,
Allt har frodats i dess hägn:
Hvad det kom välsignadt!


Öfver taflan sommarsol
Strålar huldt bevågen,
Och det doftar kaprifol
Omkring fönsterbågen.
Arlaljus och fågelsång
Göra stugan mig för trång,
Kammarns luft för däfven.
Nu, då tusen skilda ljud
Täfla om att prisa Gud,
Vill jag bedja äfven.


Jag vill ut i skogens fred
Bland de mörka granar;
Där i bön jag sjunker ned,
Där jag Honom anar,
Den oändlige, hvars makt
Talar i regnbågens prakt
Och i åskans dunder.
Hellre än på orgelns dön
Lyss Han på en hviskad bön
I de gröna lunder;


Herre, jag är svag och arm,
Bräckt min ungdomsstyrka!
Låga tankar i min barm
Byggt en oren kyrka.
Stärk min nötta kraft som stål,
Låt mig lefva för ett mål!
Herre, res mig, höj mig!
Gör mig till en man bland män
Men är jag ej ödmjuk än,
Böj mig, Herre, böj mig!


Ur den boja, själf jag smidt,
Kan blott Du mig frälsa.
Gör mitt sinne åter fritt,
Skänk mig själens hälsa!
Friskhet gif i lif och sång,
Att jag lika tål en gång
Högsta lust och smärta!
Må jag utan egen blygd
Skåda renhet, tro och dygd
I en broders hjärta!


Se, naturen solförbränd
Låg som jag i dvala.
Ej en enda fläkt blef sänd
Att dess kval hugsvala.
Men till slut brast molnets mur,
Och en skön, en härlig skur
Strömmade från ofvan.
Allt fick svalka utom jag:
Jorden blott i långa drag
Drack den ädla gåfvan.


Skänk ock mig en droppe dagg!
Låt mig bättring hoppas,
Och där nyss satt tagg vid tagg
Skola rosor knoppas.
Månget träd, som stod där bart,
Skjutit nya grenar snart,
Som af frukter dignat ...
Re’n jag underbart är stärkt;
Hjärteregn, rinn oförmärkt!
Hvad du kom välsignadt!

Av Carl Snoilsky


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar