21 december 2014

Vintersolståndet

Dagarna blir inte kortare nu. Vi går emot ljusare tider. Detta ska firas! Jag ville tillbringa större delen av dagens ljusa timmar utomhus, men att säga att jag gick hemifrån i gryningen skulle vara att ljuga. Det var snarare då jag reste mig ur sängen... Nåja, dagen är ju drygt 6 timmar lång idag, så jag skulle nog hinna...



Springa långpass kommer jag nog inte kunna göra de närmaste månaderna, så mitt mål nu är att kunna gå långt och länge istället. För att stärka kropp och själ, och för att tillgodose bloggläsarnas önskemål efter inspirerande bilder.




Jag packade iallafall min ryggsäck med lite varma kläder och en termos glögg och begav mig ut. Den blå himlen hade lagom tills dess täckts av dimmoln. Typiskt! Jag vandrade upp för Billingen och styrde näsan mot Ymsingborg. Det var någon minusgrad och marken var hård av frost. Härligt!




Österberget? Nytt för mig...

Efter Ymsingborg så gick jag mot Walls stuga. Tänkte göra ett försök att hitta en torrare hemlig väg norr om Blängsmossen. Det gick ju så där...

Efter Walls stuga är det fin stig.

Här svänger man in på den hemliga vägen, men jag ville testa att hitta en torrare väg.

Hmmm...

Inte torrare...

Inte torrare alls. Blöt upp till knäna...

Äntligen kom jag in på den hemliga vägen igen. Inte torr, men jag vet iallafall vart jag hamnar...

Myrvatten är kallt, så det var skönt att komma ut på vägen igen så att jag kunde gå upp lite värme i fötterna. Följde lite grusvägar uppe på Berget, och anslöt senare till Billingeleden vid Lidens urskog. Sedan var det bara att traska på längs kända stigar. Temperaturen hade stigit någon grad, men solen sjönk ner bakom Billingen. Jag tog en liten fikarast ovanför Rånna, och passade på att montera pannlampan på huvudet. Bäst att vara förberedd, men jag behövde aldrig tända den.

Kul på grusväg :)

I närheten av Törsatorp




Malins favoritbacke... Lång och brant...

Foten fungerade hela dagen, men började kännas lite på slutet. Kan nog erkänna att hela kroppen började kännas mot slutet... Att inte kunna gå ordentligt under ett halvår sätter sina spår... Det blev till slut totalt 25 km, och jag var utomhus i över 5 timmar. En ganska bra dag.


3 kommentarer:

  1. Var det min favoritbacke...? Var det inte...eh...mindre ris där? Haha! :-D
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sista långa branta backen, och vem vet, eller bryr sig, hur det ser ut vid sidan om backen när man går i den :-)

      Kram på dig!

      Radera
  2. Vad härligt att kunna vara ute så länge, även om det inte är springandes och det måste vara frustrerande att inte kunna springa.

    SvaraRadera