11 oktober 2013

Att klä sig i höst och vinter; Del 1: Frysa och svettas

Efter en riktigt fin sommar och en mild början på hösten kan vi nog räkna med att kallare och blötare väder nog snart är på intågande. Då brukar det startas många trådar på t.ex. jogg.se om hur man ska klä sig. Följande inlägg publicerade jag i min blogg på jogg.se i våras, men eftersom det börjar bli aktuellt igen så väljer jag att köra den i repris.

Jag tänkte skriva mina tankar om klädsel. Jag baserar det på mina egna erfarenheter och kommer inte att hänvisa till tester eller studier eller massa siffror. Och mina erfarenheter kommer från löpning, cykling samt friluftsliv i fjäll och på hav. Jag kommer att generalisera. Det finns säkert flera som kommer att påpeka att det finns undantag och andra möjligheter. Dela gärna med er då.

Jag kommer inte att skriva vad man ska klä på sig, utan principer för hur man kan klä sig och framförallt varför. Jag skriver det inte för att skriva någon på näsan. Om någon skulle läsa detta kanske det kan ge ökad kunskap eller någon ny idé. Om ingen skulle läsa detta så har jag kvar texten att kunna läsa själv inför nästa vinter...

Min filosofi när jag klär mig, även för löpning, är att vara lagom varm och torr. Och inte i första hand att hålla värmen trots att jag är blöt. Det är en ganska avgörande skillnad i de två olika filosofierna, och är man anhängare av den andra filosofin så kanske ni inte kommer att hålla med om mina slutsatser. Vilken filisofi man är angängare av beror nog också på hur man springer. Relativt korta snabba pass nära till befolkade trakter eller långpass långt ute i skogen ställer olika krav anser jag.

Det blir tre delar, eftersom jag tycker att det är jobbigt att läsa en lång bloggtext, och då tycker säkert ni det också.

1. Frysa och svettas
2. Funktionsmaterial
3. Att klä sig






Vi måste börja med att alla individer är just individer och därför olika. Olika när det gäller hur mycket värme de producerar; i vila och vid aktivitet. Det beror på kroppskonstruktion och ämnesomsättning. Ofta har kvinnor en lägre ämnesomsättning och producerar därmed inte lika mycket värme som en man. Det är biologiskt. Det är därför sovsäckar ofta anger komforttemperatur för män och kvinnor.

Men återigen, vi är alla individer. En del springer snabbt och förbränner därmed mycket, men får samtidigt mycket fartvind. En del springer långsamt. Men snabbt för mig behöver inte vara snabbt för dig. Jag springer de flesta vinterpassen i lugnt tempo, så det är för det jag klär mig.



 

Det finns inga vanliga kläder som värmer. Istället isolerar de genom lager av stillastående luft; luft som vi själva värmer upp. För att den uppvärmda luften inte ska försvinna kan ett vindtätt lager behövas. Vi värmer upp luften genom våra små förbränningsmotorer i kroppen; en del blir energi till musklerna och en del blir värme. Precis som en bilmotor. Ju mer förbränning desto mer värme.
Visst finns det olika preparat på marknaden som påstås öka förbränningen, men det enklaste är att röra på sig mer. Förutom rörelse så påverkar även mat och dryck samt humöret hur mycket vi fryser. Är man hungrig och deprimerad så fryser man lättare än om man är mätt och glad. En kopp varmt sött te brukar göra susen när jag känner mig frusen.

Har man varit uppe och vandrat i fjällen så har man säkert blivit drillad i all alltid ta av sig den svettiga tröjan under rasten för att man inte ska börja frysa. Och har man varit på tur i vinterfjällen så har man nog fått höra att "svett dödar", därför att det kyler.


Kroppen strävar efter att hålla en innertemperatur runt 37 grader. Börjar den bli lägre kommer vi att börja frysa. Blir den högre börjar vi svettas. Svettningen är ju det som gör människan unik, åtminstone när det gäller löpning. Jag läste att människan är det däggdjuret som klara av att springa längst. De som kan mäta sig med oss är sibiriska draghundar eller motsvarande, men då krävs att hundarna är i kall miljö.

Huden är vårt största organ. Den har till uppgift att vara ett skyddande lager mot den omgivande miljön och att hjälpa till med temperaturreglering. Huden är inte något prioriterat organ, så om kroppens innertemperatur börjar sjunka så kommer blodcirkulationen till huden att minskas. En frostskada på huden eller en tå kan kroppen leva med, men sjunker temperaturen för lågt i bålen och i hjärnan så dör man...

Underhudsfettet, vilket många väljer att skaffa sig mycket av, isolerar kroppens inre organ och muskler (förutom att det utgör energireserv). Precis som isoleringen på ett hus försvårar för värmen att tränga ut och kylan att tränga in. Det är därför som många av oss tjejer fryser om lår, rumpa och bröst på vinterna; vi har helt enkelt sett till att våra lårmuskler, höfter och lungor håller sig varma.
Och då får man ta att värmen inte sipprar ut och värmer huden...

Det är meningen att svetten ska avdunsta och därmed kyla huden, och därmed också resten av kroppen. Funkar bra på savannen, men vem vill springa naken på vintern? När det är kallt ute brukar de flesta frysa de fösta kilometrarna, men sedan blir man varm och svettig. Och blir man tvungen att stanna under ett löppass så börjar man oftast frysa, eftersom svetten inte har kunnat avdunsta, och vatten inte har någon isolerande förmåga.

Jag fryser mest om huvud, hals, händer, bröstet, fötter, lår, rumpa och knän. Alltså där det knappt finns något isolerande fettlager, och där det finns ganska mycket... Och det är ju på huden jag upplever att jag fryser.

Där huden är tunn och blodkärlen ligger ytligt är på huvudet, halsen, handleder, händer, knäveck och fotleder. På dessa platser kan man effektivt värmereglera genom att kyla blodet om inte svettningen skulle räcka till.

Jag svettas främst i ansiktet, under armarna, på ryggen och under brösten. Det är denna svetten som behöver ventileras bort.


Sammanfattningsvis: När det är kallt så vill vi eftersträva att ha stillastående luft (för isolering) i lagom mängd (så att vi inte överhettas och börjar svettas), och undvika vatten (som inte isolerar utan leder bort värmen från kroppen) närmast kroppen (om vi skulle börja svettas eller om det regnar). Hur enkelt som helst. Eller?

Att klä sig "varmt" brukar sällan vara något problem. Däremot att är det knepigt att vara lagom varm och hålla sig torr. Man kan reglera värmen, så att kroppen inte blir överhettad, där huden är tunn. Och man kan ventilera bort svetten från de områden där man svettas.

Då var vi klara med grunderna. Nästa gång blir det sk funktionsmaterial och vilken funktion de har. Så håll utkik!


 


























Inga kommentarer:

Skicka en kommentar