17 maj 2014

Lämnat återbud...

Denna helgen har det sprungits överallt. De som trivs i gemenskap har sprungit Göteborgsvarvet. De som vill springa längre har sprungit Lida Ultra. De som vill springa ännu längre har sprungit 180km till Olympia i Grekland. Eller så har man varit på trailläger i Kolmården. Eller så har man bara slöat...

Våren har övergått i försommar

Veckan har inte varit något vidare. Essäskrivning måndag, tisdag, och inlämning på onsdagen. Sedan bestämde min kropp att den inte ville vara vaken eller göra något annat heller. Så helgen har gått i slow-motion, och träningslusten har gömt sig, trots att vädret varit helt underbart.



Hade tänkt springa ett långpass på Billingen idag och återse de underbara stigarna runt Silverfallen, men foten, som besvärat mig ganska mycket i år, fortsätter att ömma. Naprapaten har konstaterat att det inte rör sig om någon hälsporre eller plantar fasciit, utan smärtan sitter någon centimeter närmare insidan av foten samt i ytterligare några muskelfästen i fotvalvet. Det är en inre vadmuskel som fäster där, och det verkar vara den som är boven i dramat.


Så fot- och vadstyrketräning tillsammans med massage ska förhoppningsvis råda bot. Och kanske hålla igen på de riktigt långa passen, och fokusera på att komma igång med mängdträningen istället... Och cykling. Det kortsiktiga målet måste vara att kunna springa Tjejmaran smärtfritt.


Så det blev istället ett kortpass runt Karstorpssjön. Inte så mycket sämre det. Härlig grönska och skönt att sitta och stretcha i solen på bryggan. Avslutade med ytterligare lite stretch på ängen, och gick sedan barfota sista biten hem. Så skönt!



Bestämde mig dock för att lämna återbud till Borås Ultra Marathon (BUM) 87 km. Dels för att jag knappt har fått till någon vettig träning alls. Har bara sprungit typ 2 pass/vecka under större delen av våren... Och denna begränsade träning har nog också bidragit till att foten inte orkar när det blir långt. Visst, jag hade kunnat byta till den kortare banan på 45 km, men för fotens del hade det varit samma sak. Känner att jag inte har tid att återhämta 1-2 veckor efter BUM, utan jag måste faktiskt träna lite... Swedish Alpine Ultra närmar sig med stormsteg...


Ikväll ska jag lägga mig tidigt, för imorgon SKA det bli morgonjogg följt av en cykelrunda.


4 kommentarer:

  1. Jag har faktiskt haft samma känsla. Riktigt skönt väder, men ingen inspiration senaste veckan...
    Ni kanske tog knäcken på mig (och på din fot)? :-o ;-))

    Hoppas verkligen att din fot "skärper" till sig! :-((
    Kram M

    SvaraRadera
    Svar
    1. När jag väl lyckades ta mig ut var det bara underbart att springa, och jag ville inte gå in igen. Men oj, vad jobbigt det var att knuffa döfläsket över tröskeln... Och cykeln står här med nya däck och allt, utan att jag lyckats få den utanför dörren...

      Gick igenom träningsdagboken från mars och framåt och blev riktigt rädd. Det är väldigt många veckor som bestått av ett riktigt långpass eller ultrapass tillsammans med ett kort återhämtningspass. inte särskilt uppbyggande träning precis.

      Jag undrar vart tjejen tog vägen som förra året sprang milen nästan varje morgon. Jag vill hitta henne igen...

      Radera
  2. Peter Lindmark20 maj 2014 kl. 21:02

    Synd att du lämnar återbud till BUM, men mot bakgrunden är det nog klokt.
    Är själv lite fundersam på om jag är så förberedd som jag borde vara men gör ett försök.
    Kalendern efter 24 maj är väldigt tom...det är nog säkrast så ;)

    Hoppas du kommer i ordning tills Lapplandsäventyret!

    SvaraRadera