Hej, jag heter Annelie och jag är skadad...

Det bär emot att säga att jag är skadad. Jag har nog inte accepterat det. Jag är ju inte så skadad så att jag inte kan träna annat. Men när det gäller löpning så måste jag inse att jag har begränsningar. Frågan är bara hur länge jag kommer att ha det...

För min egen skulle kommer jag därför att föra lite rehab-dagbok om hur kroppen känns och vilka tankar som far genom mitt huvud.

Jag SKA springa i fjällen i sommar

2014-06-09 Måndag
Försöker smälta gårdagens misslyckande, för även om jag inte hade något annat val än att bryta så ser jag det som ett misslyckande. Hade jag valt ett par mjukare skor så hade jag kanske kunnat fullfölja? Jag sprang i ett par Salomon Sense Ultra. Jättesköna och pigga, men kanske är de för hårda och stela i sulan. Om jag tänker tillbaka till andra tillfällen då jag haft problem så har det ofta varit i skor med hård/styv sula. Riktigt tunna eller riktigt mjuka och dämpade verkar fungera bättre.

Har ätit voltaren det senaste dygnet för att dämpa inflammationen i hälen, samt gått i Skechers Ultra. Under dagen har smärtan avtagit allt mer. Att gå upp och ner i trappor känns inte alls. Däremot gör det ont att gå framåt. Inte så mycket att sätta i hälen, utan snarare när hälen lyfts igen och stortån skjuter ifrån. Kan det indikera att det snarare är kopplat till vaden än att det är plantar fascit?

Var tvungen att byta om till uniform; kjol och högklackat under eftermiddagen. Det tyckte inte foten om. Var därför och införskaffade gelekuddar att lägga i skorna under kommande dagar.

Har inte tränat något alls idag, utan bara vilat. Rullar piggboll under foten. Har bokat en tid hos en naprapat på fredag. Tror att jag kan få mer hjälp där än hos vårdcentralen.

Något Jättelångt blir det inte för mig. Har till och med lyckats bli av med min startplats. Nu får fina Margareta möjlighet att springa istället.

26 dagar kvar till Swedish Alpine Ultra. Hoppet lever fortfarande. Beställt ett par Hoka Stinson Trail för att ha under rehab för att ha det mjukt under hälen, och lite mer drop för att låta vaden vila. I värsta(?) fall får jag springa loppet i dem. Hoppas nu bara storleken blev någolunda rätt...

Ska dessa få mig att flyga fram igen?

2014-06-10 -- 11 Tisdag-onsdag
Det blev inget haltande från sängen till badrummet imorse. Nästan smärtfri faktiskt. Kanske ska ta en löprunda idag? Nej, jag lovar att ta det lugnt. Ingen löpning före midsommar. Men att vara smärtfri gör underverk för humöret.

Dock kommer smärtan tillbaka under dagen när jag har gått en del. Känner lite ömhet under hälen när jag landar, men det är fortfarande när hälen lyfts och är på väg att föras fram igen som det känns mest, och då strax bakom fotvalvet och längs den inre hälkanten. Lite öm på utsidan av foten också, troligen pga att jag gått på utsidan av foten för att slippa belasta de onda delarna...

Körde i gymmet en stund. Började med 5 min på crosstrainern. En maskin som jag tidigare föraktat, men inser att vi kanske måste försöka bli vänner; frienemies. Det var nästan smärtfritt att köra med den. Sedan gjorde jag några basövningar med lätta vikter samt stretchade ordentligt. Skönt. När jag kommer hem ska jag skaffa kort på något gym och tvinga mig bygga lite styrka i sommar.

Kastas mellan hopp och förtvivlan... Vill inte se glada och käcka statusuppdateringar av vänner som varit ute och sprungit...

Rehabverktyg?

2014-06-12 Torsdag
Examensdag... Måste alltså gå omkring i högklackade skor, eftersom jag lämnade de andra hemma. Fruktat inför detta... Bara att bita ihop.

Avslutningen genomfördes i Engelbrektskyrkan i Stockholm. Vackert och värdigt. Utdelning av diplom mm. Blev även uppkallad för att ta emot ett stipendium. Hmmm, vad ska jag nu hitta på för de pengarna??? Ett äventyr? Mycket gratulationer och glädje, men även lite vemod för den tid som nu är förbi. Snart börjar allvaret...

Foten protesterade ljudligt när jag kom tillbaka till lägenheten. Och hade jag behövt gå längre hade jag nog fått blåsor på de främre trampdynorna. Nej, jag är inte tränad att gå i höga klackar... Gillar zerodrop bättre.

Med tung ryggsäck, och Skechers Ultra på fötterna, gick jag till tåget. Fick en spännande present av Trafikverket; nedriven kontaktledning utanför Gnesta... Mitt tåg var minst en timme försenat. Bokade om till tåget som skulle avgått 14.14, och som fått prel avgångstid 15.30. Ca 16.14 rullade vi ut från Sthlm C. Min planerade tur till sjön, för att ta en simtur, ställdes in. Lika bra det; hemma blåste det som bara den och det var inte någon värme.

Hade beställt en Strasbourg-socka tidigare i veckan, och den hade kommit. Det är en socka som gör att man sover med foten flexad, så att hälsena och ligamenten under foten hålls utsträckta under natten. Ska vara bra vid bl.a. plantar fascit. Lika bra att testa allt.

Hoppet sjunker...

Inte sexig, men kan den göra mig hel så är jag beredd att bortse från det

2014-06-13 Fredag
Fredag den 13:e... Ska detta bli dagen då jag får domen? Domen att jag aldrig kommer att kunna springa igen? Dags för ett naprapatbesök! Hade inte ont i foten, men att sova med Strasbourg-sockan hade gjort att hälsenan ömmade istället... Suck!

Var hos Naprapaten i Skövde. Berättade för Stefan Remsén om mina besvär och historien bakom. Berättade att jag var ultralöpare, men han höjde inte så mycket på ögonbrynen för det. Det är därför jag gillar att gå till naprapater; de vet att kroppen är till för att användas.

Efter lite undersökning kunde han konstatera att det knappast var någon klassisk plantar fascit, eftersom patienter med den diagnosen brukade hoppa av bänken när han tryckte under hälen. Nej, han var också inne på att de ursprungliga fotbesvären berodde på en stel vadmuskel samt att jag under Tjejmaran till del trampat ut en del av fettkudden under hälen. Han kopplade på el in i vaden för att massera musklerna där. Häftigt! Sedan lite extra massage och stretch.

Berättade också att jag hade haft lite hugg i hamstring och under rumpan. Efter lite undersökning konstaterade han att det var ett irriterat muskelfäste och jag fick lite övningar att köra. Mycket balans i dessa, vilket också skulle vara bra för mina vader och fötter.

Med andra ord tre olika problem, med tre olika behandlingar; att skaffa en hälkopp eller en sula som samlar ihop hälen, stretcha vaden och göra övningarna för hamstring. Nämnde att jag tänkte springa 11 mil den 5 juli. Trodde att han skulle ramla av stolen och börja protestera direkt, men han konstaterade snarare att det tog ungefär 3 veckor att få ordning på problem i mjukdelarna. Gav mig inte direkt löpförbud, utan jag skulle träna förnuftigt.

På vägen hem dansade jag som på moln. Ingen smärta alls (nästan). När jag väl var hemma och hade ätit lite jordgubbar blev jag däremot jättetrött. Säkert en reaktion på den senaste veckan. Så jag föll för "trycket" och sov ett par timmar. Tog sedan en promenad för att leta hälkopp. Hittade en, men jag tyckte inte den hjälpte något. Kändes nästan värre. Ska nog satsa på en hel tillpassad sula istället. Tejpning har jag testat, men tejpen bara lossnar från mina fötter.

Fredagen den 13:e blev nog ändå en bra dag. Hoppet växer. Jag har några verktyg som kan ta mig dit. Imorgon har vilat tillräckligt efter söndagens lopp och då ska jag påbörja rehab på allvar. Då ska jag bestämma mig för om jag anser mig vara skadad eller inte.



Här SKA jag snart springa igen!

Spännande fortsättning följer...