Världens vackraste stigar?

Jo, idag kan de nog utnämnas till det. Galet vackert när Vallebygden står i full blomning. Och det blev galet många bilder...

Nangiala...

Orkidén Sankte Pers nycklar blommar

Igår kväll fokuserade jag på att stretcha och massera mig själv med den hårda bollen. Och det gav resultat! När jag gick till bussen i morse så var steget ett helt annat. Nu hade jag kontakt med baksidans muskler och det gjorde inte ont.

Ben och fötter höll

På väg mot Högsbola ängar

Jag tog buss 613 till Lilla Stolan. Där började jag med en tur längs kulturstigen i Sotaliden. Jag har aldrig tagit mig tid att spana in detta stället tidigare. Galet vackert. Klockan var bara strax efter åtta, men solen sken och fåglarna sjöng. I övrigt kändes det att det var morgon; så rent och tyst på något sätt.

Vill bara brista ut i sång och galen dans

Efter min exkursion i Sotaliden tog jag den vanliga stigen mot Högsbola ängar. Ojoj, nu gick det inte snabbt... 20 m och sedan var det fotopaus. För ett år sedan sprang jag just här med mina sniglar, och då var det samma sak.

Gulsippa och vitsippa sida vid sida

Högsbola ängar. Här skulle man vara ko...

Ramslöken blommar snart

Fortsatte mot Silverfallet. Redan en del folk här. Fortsatte att följa Billingeleden söderut och över Karlstorps kullar och bort till Lilla Höjen. Fullt med gullvivor och blommande träd. Så vackert att det tillslut var svårt att ta in.

Silverfallet

Den obligatoriska bilden

Utsikt mot Kinnekulle

De har röjt lite verkar det som...

Men då förändrades naturen och jag sprang in i Nolbergets naturreservat. Fuktigt och grönt, lite djungelkänsla. Och en lång klättring upp på Billingen.

Sedan tog ett parti med normal-vackra stigar vid. Ganska befriande att kunna springa på utan att behöva fotografera hela tiden!

"Normalvackert"...

Det blev en liten rast vid Gråmur. Då hade jag avverkat ca 20 km, på 4 timmar... Insåg att jag inte hade mer energi med mig än en energikaka, en salmiakkräm och en kvarglömd energigel. bara att hushålla med godsakerna...

Gråmur, inte mycket att se, men ett bra delmål

Mjuka stigar i barrskog

Jodå, vackra hagar på denna sidan av berget också

Fortsatte längs de kända stigarna norrut. Ovanför Rånna tog jag en till rast och passade på att stretcha. Mest för att det var skönt att ligga ner i solen en stund :)) Inte någon direkt smärta, utöver sådant som alltid visar sig efter några mil. Benen hade piggnat till. Och det var bra eftersom nu började backarna... Tog mig helt uppför berget och passerade Ymsingborg. Här fanns det folk som hade picknick. Jag sög i mig min gel och hoppades att den skulle räcka hela vägen hem...

Denna stigen hittade jag igår. Brant utför, och löst... Spännande...

Ganska torrt längs stigarna, men det fanns några blöthål där vattnet inte hunnit rinna undan

Ute på grusvägen på väg mot Billingehus mötte jag några eftersläntrare på MTB-loppet Billingeracet. De såg tröttare ut än jag... Jag fortsatte in i skogen. Tänkte vara smart och hålla mig borta från cykelspåren och tog mina nyfunna stigar för att ta mig bort mot Billingebacken. Hmmm, där gick visst loppet... Jaja, tur att jag är terränggående och kunde välja de ännu smalare stigarna!

Nej, inte min skylt utan denna hörde till Billingeracet. Drygt halvvägs...

Mycket glädje i benen uppför Billingebacken och Strupen...

Borta vid Billingebacken och Strupen tog jag mig tid att heja på cyklisterna, som var inne på slutspurten. Jag uppmuntrade dem med orden att "det fanns mer roligt längre fram" där backen brantar på ytterligare :)) Sedan sprang jag hemåt med "pigga" ben. Ja, de hade ingenting emot att röra sig framåt, men att böja sig och gå i trappor var droppen...

Brukar inte gilla sådana här bilder... Men jag måste ju ha bevis på min snigeltur.

Drygt 35 km blev det, och det tog totalt 7 timmar! Men minst 1,5 timme var jag stillastående och fotograferade eller låg i solen. Sådana långpass gillar jag :))

På återseende!